Det är skillnad på korv och korv. Många av korvarna idagens butiker har låg kötthalt. Undrar då vad dessa består av, men det kanske man inte vill veta. Nu har jag sådan tur att det börjat dyka upp korv med en kötthalt på 90% eller högre. Den godaste korv du kan äta är dock färk korv eller som den ibland benämns råkorv. Som namnet säger är korven rå. Denna är helt obehamdlas och det passar inte att äta den direkt från förpackningen. Den blir underbart god att grilla eller stekas. Passa även på att spara stekflottet. Slå detta över nykokt pasta som du kan servera till korven. Visserligen är denna korv dyrare än övrihga korvar, men har du börjat äta färsk korv så vill du inte ha något annat. Smaken, den höga kötthalten, då smakar korven som en korv ska smaka.
Brukar finna ett utbud av färsk korv i mataffärerna. Tyvärr har jag ingen specialbutik för kött och korv i Linköping. Men besöker du Stockholm så passa på att gå in på Taylor & Jones. Stort utbud av korv och kött. Läs mer på http://taylorsandjones.com/sausages/
Korv
Korv avser vanligen en livsmedelsprodukt
som innehåller kött och som tillverkas i avlång form. Korvar finns i olika
storlekar, med olika köttråvaror och andra
ingredienser.
Korv består
av skinn och fyllning. Skinnet kan vara animaliskt, det vill säga rengjorda
tarmar från slaktdjur (kallas fjölster eller fjälster), kollagen, eller
tillverkat av till exempel sojaprotein eller viskos. Fyllningen i en korv
består oftast av köttblandningar som är kryddade med för korvtypen specifika kryddor.
Vid manuell korvstoppning används ofta ett redskap som kallas för korvhorn på
vilket fjälstret träs upp.
Köttinnehållets
ursprung varierar mellan länder, beroende på vilka köttdjur som är vanliga där.
Medan fläskkött är vanligt i många europeiska korvar, är lammkött vanligt i Mellanöstern
i länder där fläskkött undviks av religiösa skäl.
Att rensa
djurtarmar som man fyllde med det man inte kunde förtära för stunden var ett
enkelt sätt att förvara kött efter slakten. Senare förfinades
konserveringsmetoder som rökning, saltning och torkning. Byar hade egna
korvsorter och smaksättningar.
Sverige
Ordet korv
är fornnordiskt och betyder "böjd" och "stump". Sedan
medeltiden har även ordet pölsa används för korv i svenskan, men i
modern tid syftar ordet främst på maträtten pölsa.
Den svenska
korvkulturen är lånad från andra delar av världen, framför allt Tyskland,
Frankrike och Italien, men på senare år även från mer exotiska länder. Korv ansågs
inte vara fin mat, utan riktade sig till arbetarklassen. Det var först under
1800-talet som korven fick riktig spridning i Sverige. Charkuterister blev
böndernas ombud. Samtidigt började varumärken bildas, även om det var på
1900-talet som industrialiseringen tog över på allvar.
De första
varmkorvarna med mos såldes i Sverige 1897. Detta skedde vid
Stockholmsutställningen 1897, då "korvgubbar" (de var dock kvinnor)
gick omkring och sålde. Korv med bröd och senap dök dock upp långt senare.
I mitten av
1900-talet förbjöds de så kallade korvgubbarna att sälja korv via låda på
magen, av hälsoskäl. Istället öppnade korvkiosker. Några år senare blev det
krav på att korvkioskerna skulle ha toalett och rinnande vatten så nya
korvkiosker fick hastigt byggas.
Danmark, Norge och Finland
I Danmark
och Norge kallas korv för pølse, som är ett germanskt ord för något
uppsvällt och tjockt. I Finland används ordet makkara för korv.
Tyskland och Nederländerna
Wurst är det tyska ordet för korv. Det
används ofta i sammansättningar som t.ex. bratwurst och knackwurst (förkortat
knake). I Nederländerna kallas korv för worst.
Frankrike, Italien och Spanien
Saucisse är det franska ordet för korv, men
det härstammar från latinets salsus som betyder saltad. Salsicia är en saltad
korv. I Italien kallas korv för salsiccia, i Spanien för salchicha
och i Portugal för salsicha.
England
I England
har ordet sausage använts sedan år 1066 då Wilhelm Erövraren införde
franskan som hovspråk. Där användes för övrigt engelska uttryck för levande
djur och franska uttryck för slaktade djur. När
lexikografen Samuel Johnson skrev den första engelska ordboken 1755, så glömde
han bort att ta med ordet sausage.
Hållbarhet
En färsk
obehandlad korv har mycket kort hållbarhet och bör genast kokas eller stekas,
alternativt frysas för senare konsumtion.
För att
förlänga hållbarheten kan korven rökas, torkas och/eller behandlas så att syran
i korven ökar och således motverkar skadliga bakterier. I de flesta moderna
industriellt tillverkade korvarna sker det genom att tillsätta exempelvis
askorbinsyra och natriumnitrat, -nitrit (salpeter) för att motverka den
kraftigt giftiga bakterien Clostridium botulinum (Botulism).
I mer
traditionellt hantverk tillsätter man olika probacteria, former av exempelvis
lactobacillus, som dels ökar den konserverande syrahalten, dessutom tränger
undan skadliga bakterier och sist men inte minst tillför korven angenäma aromer
under en lagringstid på sex veckor eller mer. Traditionell salami är på detta
sätt mjölksyrajäst.
Mjölksyrajäsning
Mjölksyrakultur
finns i alla hårdostar, bland grönsaker i surkål & mjölksyrad gurka och
bland korvar i salami och isterband t ex.
Att använda
mjölksyrakultur är en helt naturlig konserveringsmetod, som använts mycket i
historien på gårdar runt om i Sverige & Europa, för att få korvar, ostar
och grönsaker att hålla längre.
För att få
mjölksyrabakterierna att göra sin uppgift ger man korven fukt & värme under
första dygnet. Det som händer rent kemiskt är att de hälsosamma
mjölksyrabakterierna sänker ph-värdet i korven, osten & kålen så att
ohälsosamma bakterier inte vill leva där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar