Muranoglas

När jag var i Venedig, Italien för ett antal år sedan ville jag ha ett minne med mig hem. Vad passade då bättre än ett glas från Murano.

Muranoglas kommer från ön Murano. Murano ligger utanför Venedig i Italien. Murano har sedan länge varit en kommersiell hamn. Nästan lika länge har Murano varit kända för sitt glasbruk.

Glastilverkningen tros härstamma från Romarriket när Venedig var en viktig handelplats. Muranos rykte som centrum för glastillverkning föddes under ”Venediska Republiken” när glasblåsarna beordrades att flytta hyttorna till Murano 1291. Glas från Murano är fortfarande förknippat med Venediskt glas.

Det dröjde inte länge innan glasblåsarna blev de mest prominenta invånarna. På 1300-talet fick glassblåsarna bära svärd, hade immunitet från åtal av den Venediska staten och deras döttrar fick gifta sig med de mest inflytelserika familjer. Men glasblåsarna fick inte lämna republiken. Många hantverkare tog risken och satte upp hyttor utanför republiken i omkringliggande städer, även så långt bort som England och Holland.

I slutet av 1500-talet var 3000 av Muranos 7000 invånare inblandade i glastillverkningen.

Glasblåsarna hade monopol på kvalitetsglas i hundratals år. De utvecklade och förfinade många tekniker i glastillverkningen, inklusive kristallglas, emaljerade glas, glas med guldtrådar, mångfärgade glas. Idag används fortfarande dessa metoder.

Idag har Murano ett antal fabriker och ett fåtal konstglasbruk. Dessa gör allt från masstillverkade glas till original skulpturer. Museo del Vetro i Palazzo Giustinian visar histirian om glastillverkningen och har ett urval av glas från Egyptiska riket fram tills idag.

Muranoglas producerades i stora kvantiteter under 50 och 60-talet för export och turister.

Tekniken för att tillverka Muranoglas är mycket komplex. Glaset tillverkas av kisel som görs flytande under hög temperatur. När glaset går från flytande till fast tillstånd, då kan blåsarna forma sitt material. Det finns ett temperaturintervall där glaset först är mjukt innan det hårdnar helt.

Desto mer natriumoxid som används desto långsammare stelnar glasmassan. Detta är viktigt för de handtillverkade glasen eftersom detta ger glasblåsarna längre tid till att forma glaset. Glasblåsaren kan lägga till olika material i massan, som natrium för att få en ogenomskinligt glas, nitrat eller arsenik för att eliminera luftbubblor eller färger.

Färger, teknik och material beror på vad glasblåsaren vill forma för glas. Aquamarin görs genom att använda koppar och kobolt medan rubinröd används som guldlösning och färgämne.

Några av de historiska glasbruken finns kvar även idag, b.la. Gabbiani, Venini, Salviati, Barovier & Toso, Pauly, FerroMurano, Berengo Studio, Seguso, Formia International, Simone Cenedese, Alessandro Mandruzzato och många fler. Den äldsta är Antica Vetreria Fratelli Toso, grundad 1854.