torsdag 31 januari 2013

Hemmets hjärta - köket

Hemmets hjärta.......köket!


Viktigaste rummet i hemmet har köket blivit. Här träffas vi till vardags och till fest. Vi äter, umgås, läser eller arbetar. Vad behövs då för att trivas i köket? Vad kan jag göra själv för att få det bra?
Självklart måste planlösningen vara bra, men detta kan oftast inte påverkas. Om du nu inte vill riva ut köket och bygga ett nytt för en stor summa pengar, under förutsättning att du bor i villa. Annars kan du anpassa din maskinpark så att det underlättar att laga maten. Det viktigaste är att du hittar ett matbord och stolar som du trivs med. Du behöver fråga dig hur du vill använda köket. Det finns så otroligt många varianter och typer av bord och stolar. Vad som passar dig beror på om du är singel, har barn och din smak.
Själv har jag fastnat för bordet Superellips och stolarna Grand Prix. Nedan kan du läsa om de som skapat dessa möbler.

Piet Hein

Född 16 december 1905 i Köpenhamn, död 17 april 1996 i Middelfart. Var en dansk vetenskapsman, matematiker, filosof, författare och konstnär. Han är i Sverige känd bland annat för att med superellipsen. Har tillsammans med den svenske arkitekten Davis Helldén, ha formgivit Sergels torg.
Piet Hein studerade filosofi och teoretisk fysik vid Köpenhamns universitet, Niels Bohrinstitutet och den  högskolan.
Piet Hein och den svenske möbelarkitekten Bruno Mathsson utformade tillsammans det revolutionerande spännbenet som bland annat används på det klassiska bordet superellips. Skillanden mellan Piet Heins (danska) och Bruno Mathssons(svenska) varianter av superellipsbordet är att Piet Heins har en aluminiumlist runt bordets kant.


 


Arne Jacobsen,

Född 11 februari 1902 i Köpenhamn, död 24 mars 1971 i Köpenhamn. Var en dansk arkitekt och formgivare. Arne Jacobsen räknas som en företrädare för funktionalismen. Bland Jacobsens kända verk som formgivare kan nämnas stolen Myran och fåtöljen Ägget.
Arne Jacobsen utbildade sig först till murare, men läste sedan vidare till arkitekt på arkitekturskola i Köpenhamn 1924-27. Efter examen 1927 tog han anställning på Paul Holsoes arkitektkontor. År 1930 öppnade han sitt eget kontor i Hellerup, vilket han drev fram till sin död 1971. Hans första större projekt var bostadsområdet Bellavista i Köpenhamn 1930-34.
Flera kända danska arkitekter och formgivare har börjat sin yrkeskarriär på Arne Jacobsens arkitektkontor, bland andra Hans J. Wegner. År 1943 tvingades Arne Jacobsen fly till Sverige över Öresund från det tyskockuperade Danmark på grund av sin judiska bakgrund. Han stannade i Sverige i två år och återvände till Danmark efter andra världskrigets slut 1945. Under tiden i Sverige ritade han ett par fritidshus samt formgav tyger och tapeter.
Arne Jacobsen ansåg att utformningen av en byggnad och dess interiör borde bestämmas av en analys av dess struktur och användningsområde. Detta synsätt återspeglas redan i hans första uppdrag. Vidare ansåg han att byggnadens arkitektur och inredningens design skulle komplettera varandra. På 1930-talet inledde Jacobsen ett samarbete med möbeltillverkaren Fritz Hansen. Den då tillämpade produktionstekniken var inte mogen för Jakobsens idéer, utan dessa kom att förverkligas först i början på 1950-talet i samband med att han började formge möbler till sina byggnader.

Myran

Samarbetet med Fritz Hansen ledde 1951-52 fram till den trebenta stolen Myran i formpressad plywood. Stolen vann Grand Prix på Triennalen i Milano 1957. De första modellerna var i ofärgad teakplywood, men senare gjordes stolen i olika färger.

Svanen och Ägget

Fåtöljerna Svanen och Ägget designades som en del i inredningen till SAS Royal Hotel i Köpenhamn. Båda fåtöljerna tillverkades av Fritz Hansen 1958 och hade en stoppning av skumgummi på ett formgjutet glasfiberskal som monterades på en aluminiumram. Fåtöljerna skapades för att kontrastera med sina organiska former mot byggnadernas strama och funktionalistiska stil. Jacobsens design var en utveckling av Charles Eames arbeten från 1930-talet. Eames design begränsades, till skillnad från Jacobsens, av produktionstekniken som inte tillät formpressnin av en möbel i ett stycke.

Byggnadsverk

  • Bellevue Strandbad, 1933-1934.
  • Bellevue Teater,1935-36.
  • Bensinstation, Strandvejen,1937.
  • Søllerød stadshus, 1938-1942. (tillsammans med Flemming Lassen).
  • Århus stadshus, 1939-42. (tillsammans med Erik Möller).
  • Søholm radhus, 1950-54. (hans bostad fram till han dog).
  • Rødovre stadshus, 1957.
  • Glostrup stadshus, 1958.
  • Munkegårdsskolan, 1955-1959.
  • SAS Royal Hotel, 1958-60, som brukar nämnas som hans livs- och mästerverk.
  • Landskrona idrottshall, 1965

Möbler

  • Pariserstolen, (1925) rottingstol. Ursprunglig prod. E.V.A. Niessen & co. Prod. idag av JV Holding/fletmageren.
  • Charlottenborg, (1937) rottingstol. Ursprungligt namn, Spanskrörstol nr. A.J. 237. Ursprunglig prod. Kurvemager R Wengler. Produceras idag av JV Holding/fletmageren.
  • Myran, (1952) skalstol av laminerat trä och stålrörsben. Prod. Fritz Hansen. (3100, trebent. 3101 fyra ben kom 1980).
  • Sjuan, (1955) skalstol av laminerat trä och stålrörsben. Finns i en mängd varianter. 50-årsjubileet firades med en barstol och en barnvariant. Prod Fritz Hansen. (3107) Stolen premiärvisades på världsutställningen H55 i Helsingborg.
  • Tungan, (1955) skalstol av laminerat trä och stålrörsben. Prod. Fritz Hansen. Ej i produktion. (3102)
  • 3103, (1955) skalstol av laminerat trä och stålrörsben. Prod. Fritz Hansen. Ej i produktion.
  • 3105, (1955) skalstol av laminerat trä och stålrörsben. Prod. Fritz Hansen. Ej i produktion.
  • Grand Prix, (1957) skalstol av laminerat trä och träben. Stolen fick grand prix-priset på triennalen i Milano. Prod. Fritz Hansen. Ej i produktion. Åter i produktion med stålrörsben (2007).
  • Ägget, (1958) formgiven för lobbyn och receptionen i SAS Royal Hotel. Till Ägget finns fotpall. Fanns även som soffa i hotellet, denna kom dock aldrig i serieproduktion. Prod Fritz Hansen.
  • Svanen, (1958) formgiven även denna för SAS Royal Hotel. Finns även som soffa (3321). Prod. Fritz Hansen.
  • Giraffen, (1958) Prod. Fritz Hansen. Ej i produktion.
  • Grytan, (1959) Prod. Fritz Hansen. Ej i produktion. (3318)
  • Droppen, (1959) Prod. Fritz Hansen. Ej i produktion.
  • Oxford, (1963) formgiven som en skalstol av laminerat trä och pelare fot av trä för St Catherine's College. Finns med hög och låg rygg. Prod. Fritz Hansen.
  • 3300-serien, (1958) Prod. Fritz Hansen. (3301 fåtölj, 3302 tvåsitssoffa, o.s.v.)
  • Oxen, (1966) Till Oxen fanns även fotpall. Prod. Fritz Hansen. Ej i produktion.
  • Liljan (felaktigt kallad Måsen), (1969) skalstol av laminerat trä och stålrörsben. Prod. Fritz Hansen. Åter i produktion 2007. (3108, 3208 med armstöd).
  • 3600-serien, (1971) Prod. Fritz Hansen. Ej i produktion.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

tisdag 29 januari 2013

Ljus - PH-lampor

Ljus behövs

För att göra det trevligt hemma behövs armaturer. Armaturer anpassas för olika ändamål, allmänbelysning, läslampor, mysbelysning. Det första som behöver bestämmas är vilken uppgift lampan ska fylla. Sedan är det "bara" att hitta sin lampa. Det skadar inte om belysningen har en vacker design. Själv har jag funnit golvlampan PH80 samt bordslampan PH3/2. Se bilder nedan.

PH80. Armaturen ger ett diffust och symmetriskt ljus. Huvuddelen av ljuset riktas nedåt, och de opaliserande akrylskärmarna ger en behaglig rumsbelysning. Den övre reflektorns röda färg bidrar till att ge ljuset en varmare ton.

PH 80 Golv bygger på  treskärmsprincipen med den logaritmiska spiralen som utgångspunkt. Lampans nummer syftar inte på överskärmens diameter, vilket är det vanliga i treskärmssystemet. Lampan skapades efter Poul Henningsens död för att fira hans 80-årsdag 1974 därav namnet PH 80 Golv.
PH3/2. Armaturen har formgivits utifrån principen om ett reflekterande treskärmssystem som riktar merparten av ljuset nedåt. Skärmarna är utförda i munblåst, opaliserande glas i tre lager som är blankt på utsidan och sandblästrat matt på insidan, vilket ger ett mjukt och diffust ljus.

PH-lampornas nummer refererar till skärmstorleken. Varje överskärmstorlek har ett motsvarande set av mellan- och underskärmar, de så kallade hela modellerna som till exempel 2/2, där överskärmen har en diameter på cirka 20 cm med tillhörande underskärmar. PH 3/2 Bord består av en överskärm på cirka 30 cm, men med underskärmar från 2/2-modellen. Dessa så kallade skeva modeller introducerades eftersom man ville kunna hänga pendlarna lägre. Systemet användes även till vägg-, bords- och golvlampor.




PH-lampan

Är formgiven av den danske arkitekten Paul Henningsen. Typiskt för Poul Henningsens lampor är dess skärmsystem som på ett genomtänkt sätt reflekterar ljuskällan utan att blända. Lamporna har som regel mellan tre och åtta skärmar, antingen gjorda i metall eller i opalglas, ibland också i färgat plast. Skärmsystemet är utformat efter noggranna beräkningar av hur ljuset reflekteras.
Prototypen till en första PH-lampan konstruerades 1924 av Poul Henningsen efter närmare tio års experiment. Lampan presenterade på 1925 års utställning för dekorativ konst i Paris och började säljas av Louis Poulsen 1926. Därefter har ett stort antal modeller lanserats: bl.a bordslampor, sänglampor, golvlampor, vägglampor i olika kombinationer av färger och material. Flera av modellerna är fortfarande i produktion.
Den populäraste modellen är pendellampan PH-5 från 1958 med fyra yttre skärmar, varav den översta reflekterar ljus uppåt och de övriga ljus nedåt, samt två färgade skärmar inuti. Proportionerna mellan skärmarnas diameter är 4:2:1. PH-5 är avsedd att hänga lågt över ett bord och genom dess röda insida blir ljuset varmare. En blå skärm underlättar att återge färger korrekt.
Poul Henningsens lampor har normalt en sifferkombination med en första siffra som anger överskärmens diameter i decimeter. Taklampmodeller med dubblerade siffror, till exempel PH-4/4, är avsedda att hänga högt. Pendellampor finns med överskärmar i diametrar från 60 till 16 centimeter
Poul Henningsen var son till författaren Agnes Henningsen och styvson till rektorn i latinskolan i Ordrup Mads Henningsen. Hans biologiska far var författeren Carl Ewald. Han utbildade sig till murare efter realexamen 1910, vid Köpenhamns Tekniska Skol 1911-17 och under tre terminer på Polytekisk Läranstalt.
Poul Henningsen började arbeta som arkitekt 1917. 1918 var han även kulturskribent vid tidskrifterna Vor Tid och Klingen. Från 1963 var han medlem av Danska Akademin. Han har även designat lampor och möbler. Speciellt känd är han för att ha designat lampor.
 
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

tisdag 22 januari 2013

Livets Goda

Välkommen till min blogg!

Jag heter Jim Karlsson och har startat upp denna blogg. Här kommer du att kunna läsa om allt som sätter guldkant på livet. Det kan vara allt från det enkla som är gratis till mera exklusiva saker.
Du kommer att få läsa om design, inredning,mat, dryck, konst, mode allt som enligt mig sätter guldkant på mitt liv. Kommer att få lära dig lite om kända och kanske lite mer kända varumärken.
Här är ett smakprov på kommande inlägg.
PH
Bruno Mathson
Arne Jakobsen
Jetson
PK61
Hemmagjord senap
Hemmagjord majonnäs
Skovård
och mycket mera.....

Hoppas att du hittar något som du gillar.