Majonnäs

Den godaste och bästa majonnäsen gör du själv!

Har du läst innehållsförteckningen på majonnäsen i butikerna ser du att den innehåller massor av tillsatser för att kunna bli den gegga som dem kallar majonnäs. Bara det att den inte behöver stå i kyla bör förvarna att något är ”fel”. Har bara funnit en som står i kyla och som kan kallas majonnäs. Den kommer från Kavli, fri från tillsatser. Måste även kommentera det absurda med fettfri majonnäs. Är det ett skämt? Detta strider mot all logik. Fettfri majonnäs! Tanken är att majonnäs ska vara fet, eller? Vad blir nästa idé, fettfritt smör?

Så den bästa gör du själv.

Hört från många att det ska vara så svårt att göra majonnäs. Alls inte svårt om du följer några tips. Ta det lugnt, se till att alla ingredienser har samma temperatur. Slå i lite olja i början och vispa den tjock innan du fortsätter hälla i olja under vispning. Gör en liten sats åt gången. Hellre lite och ofta än mycket och sällan. Välj en kallpressad olja av bra kvalitet. Behöver inte vara den absolut bästa och dyraste. Använd aldrig varmpressad eller kemisk raffinerad olja. Går med fördela att använda stavmixer istället för visp. Här kommer mitt recept.

1 äggula

½ tsk dijonsenap

2 dl olja

salt, peppar

Vispa ihop äggula och senap

Häll i lite olja under vispning. Se att den tjocknar.

Fortsätt vispa medan du häller i oljan i en fin stråle. Vispa in all olja. Spricker den eller blir för tjock tillsätt lite vatten.

Smaka av med salt och peppar.

Senap

Det kan vara kul att göra sin egna senap. Vill du ha en slät senap använder du senapspulver. Själv gillar jag grov senap och använder senapsfrön.  De bruna senapsfröna är starkare än de gula. Du kan alltså variera styrkan genom att ha mer av de bruna senapsfröna. Du kan även passa på och smaksätta din senap, använd riven ingefära för en annorlunda smak. Byt ut vitvinsvinäger mot äppelcidervinäger eller äppeljuice istället för vatten. Använd en stavmixer för att mixa ihop till senap. Nedan följer mitt recept på en grov senap.

1 påse bruna senapsfrön

1 påse gula senapsfrön

2,5 msk vatten

½ dl vitvinsvinäger

½ tsk salt

1 tsk socker

1 msk olja

Mixa ihop med stavmixer till senapskonsistens.

Barcelona fotölj

Tyvärr har jag ingen Barcelona fotölj själv, beroende på att jag inte får plats med hur mycket möbler som helst i hemmet. Barcelona fotöljen är ändå mycket läcker och skulle passa ypperligt till PK61 bordet. Fotöljen är designad av Ludwig Mies van der Rohe.

Ludwig Mies van der Rohe

Ludwig Mies van der Rohe, fullständigt namn Maria Ludwig Michael Mies van der Rohe, född 27 mars 1886 i Aachen, död 17 augusti 1969 i Chicago. Han var tysk arkitekt. Mies arbetade inledningsvis i sina föräldrars stenhuggeriföretag. Han var verksam som arkitekt först hos Bruno Paul och därefter hos Peter Behrens (1908-1912). Påverkan från Behrens drev Mies mot avancerade konstruktioner kombinerade med preussisk klassicism. Samtidigt tog han starkt intryck från rysk  konstruktivism och De Stijl men också från Schinkel. Han var drivande i grundandet av arkitekturföreningen Der Ring.

Under 1920- och 1930-talen  utvecklade Mies en omfattande arkitekturteori samt påverkade starkt sin samtid genom positioner vid Bauhaus och som konstnärlig ledare vid Werkbund-projektet Weissenhof. Under den berömda parollen Less is more förespråkade Mies en enkel, välproportionerad arkitektur som tydligt och övertygande redovisade material och konstruktion.

Läs även andra bloggares åsikter om Barcelona, Ludwig Mies van der Rohe

Le Corbusier

Letade efter fotölj och soffa som passade till PK61 bord. Fann då LC3 designad av Le Corbusier.

LC3 Grand Modele

Designad 1928. Visad på Salon d’Automne 1929.

Skillnaden mellan LC3 och LC2 är att den senare är mer kompakt och att LC3 har en mjukare utseende. Le Corbusiergruppen räknade LC2 och LC3 till "cushion baskets" när de designades 1928. Designades som en modernistisk reaktion på den traditionella clubfotöljen. LC2 och LC3 vänder på standardstrukturen för soffor och fotöljer genom att ramen är synlig.

 Ensitsig fotölj av LC3

Tvåsits soffa av LC3

 

Le Corbusier

pseudonym för Charles-Édouard Jeanneret, född 6 oktober 1887 i La Chaux-de-Fonds i Schweiz, död 27 augusti 1965 i Roquebrune-Cap-Martin i Frankrike. Fransk-schweizisk självlärd arkitekt, konstnär och författare.

Le Corbusier flyttade till Paris 1916, där han 1920 antog pseudonymen Le Corbusier, en omskrivning av morfaderns släktnamn Lecorbésier.

Le Corbusier anses vara modernismens främste teoretiker och en av dess främsta stilskapare tillsammans med Ludwig Mies van der Rohe och Walter Gropius. Le Corbusier har bland annat ritat en utopisk stadsplan för Paris, bostadshöghus i Marseille samt regeringsbyggnader och stadsplan i Chandigarh, Indien. 1923 formulerade Le Corbusier en normativ arkitekturteori i Vers une architecture.

Le Corbusier hävdade, att hus var machines à habiter, maskiner att bo i. Han menade liksom de ryska konstruktivisterna och de tyska Bauhausarkitekterna att maskinen var något helt och hållet fördelaktigt. Le Corbusier ansåg att ett hus borde uppfattas, konstrueras och produceras på ett rationellt sätt (precis som bilar och flygplan), och att traditionella, irrationellt planerade och konstruerade hus helt enkelt omintetgjorde löftet om den nya tidsålder och det angenäma liv för alla som maskinen kunde medföra.

Le Corbusier deltog i en tävling år 1933 för omplaneringen av Nedre Norrmalm i Stockholm, men hans förslag vann inte. Han nämner även i boken Vår bostad, originaltitel La maison des hommes, från 1936, hur han vill bygga om Stockholm och flera andra städer, till en stad för människan.

En del av hans möbler tillverkas idag på licens av Cassina S.p.A. i Milano.

Le Corbusier är porträtterad på den schweiziska 10-francsedeln.

Läs även andra bloggares åsikter om LC2, LC3, Le Corbusier, Charles-Édouard Jeanneret

PK-61 bord

Jag har under en längre tid letat efter ett soffbord. Var i början tveksam till ett glasbord. Hittade inget som helt passade mig i smaken. Tillslut fann jag ett bord som jag fastnade för, nämligen PK61 designat av Poul Kjærholm.

PK61, soffbord från 1956 visar tydligt Poul Kjærholm's utveckling från industridesigner till möbelarkitekt. Basens fyra delar är hopsatt av maskinskruvar och ger soffbordet ett unikt utseende. Den avtagbara bordsskivan är också ett exempel på Kjærholm's princip att gärna använda gravitationen för att hålla delarna på plats. Skivan finns att få i skiffer, marmor, granit och glas. Basen är gjord i mattborstat, rostfritt stål. PK61 har måtten 80*80cm. Går att få i glas, skiffer och marmor. PK61A, mått 120*120cm,  började produceras år 2007.

POUL KJÆRHOLM 1929-1980

Poul Kjærholm var snickare och studerade vid Danish School of Arts and Crafts. Han var intresserad av olika material, speciellt stål som han såg som ett naturmaterial. Poul Kjærholm var först anställd hosFritz Hansen, där han designade stolsprototyper. 1955 startade Poul Kjærholm sitt samarbetet med tillverkaren Ejvind Kold Christensen, vilket varade till Poul Kjærholms död 1980. 1982 tog Fritz Hansen över Kjærholm Collection.

Fritz Hansen

Fritz Hansen grundades 1872 av visionären och möbelsnickaren med samma namn. Sedan dess har Fritz Hansen blivit ett exklusivt varumärke som är en naturlig del av både dansk och internationell designhistoria. Historien om Fritz Hansen kännetecknas av häpnadsväckande hantverk, unik design och kvalitet. Ledande arkitekter och formgivare från hela världen har genom åren bidragit till samlingen av vackra, tidlösa och funktionella möbler. Bland dessa finns Arne Jacobsen, Poul Kjærholm, Piet Hein, Hans J. Wegner, Kasper Salto och Christian Dell. Med hög kreativitet och skaparvilja har dessa designers med innovativ teknik och nya material formgivit möbelklassiker som bland annat Myran, Serie 7, Ägget, Svanen, Liljan och Kinastolen. Varje detalj i sortimentet av t.ex. stolar, fåtöljer, soffor, bord, lampor och pallar är noga genomtänkt och med en hög finish som har stor del i utseendet. En möbel från Fritz Hansen garanterar utöver ett mervärde i sin inredning en tidlös, värdefull design och en historia värd att prata om.

 

Läs även andra bloggares åsikter om Arne Jakobsen, Fritz Hansen, Grand Prix, Myran, PH, PH3/2, PH80, Piet Hein, PK61, PK61A, Poul Henningsen, Poul Kjærholm, Sjuan, Superellips, Svanen, Ägget

Jetson - en klassisk fotölj

Jetson

Detta är en klassisk fotölj designad av Bruno Mathsson. Den såg dagens ljus redan 1966. Min variant är i svart skinn. Går att få i andra utföranden. Går även att välja till en fotpall, vilket jag inte gjorde. Det är en perfekt sittställning. lutningen på ryggstödet passar mig bra, mycket skön kudde för nacken/huvudet. Jag funderade först på att ha ett fårskinn under fotöljen, men kom fram till att det var snyggast utan. Synd ärr dölja ett snyggt trägolv.



Bruno Mathsson

Född 13 januar 1907 i Värnamo, död 17 augusti 1988 i Värnamo. Var en svensk möbelformgivare och arkitekt.

Bruno Mathsson föddes i Värnamo och det var också här som han kom att verka under största delen av sitt liv. Hans far, Karl Mathsson, var snickare och därför var Brunos karriärval troligtvis inte särskilt svårt. Bruno fick aldrig någon teoretisk utbildning, men blev upplärd i sin fars fabrik, där företrädesvis klassiska möbler konstruerades. Genom diverse möbeltidningar, fick han snart upp ögonen för de funktionalistiska idealen.

Den första stolen som Mathsson ritade var Gräshoppan. Den hade böjd träram och sits av sadelgjord och ritades 1931 på beställning av Värnamo lasarett. Stolarna uppskattades dock varken av personalen eller patienterna och stuvades genast undan på lasarettets vind. Mathsson gav sig dock inte och fortsatte att utforska sittandets mekanik såväl praktiskt som teoretiskt. År 1936 fick Mathsson möjlighet att ställa ut sina möbler på en separatutställning på Röhsska Konstslöjdmuseet. Utställningen innebar ett genombrott och Mathsson inbjöds att delta i världsutställningen i Paris året därpå.

Framgångarna innebar hektiska år för det lilla familjeföretaget som sålde det mesta av sin produktion på export. Andra världskrigets utbrott 1939 satte stopp för expansionen och Mathsson blev hänvisad till den inhemska marknaden. Mathsson fortsatte att utveckla sina produkter och börja även designa praktiska och utfällbara matbord. Under denna tid tog han fram den klassiska vilstolen Pernilla 2 (1944) och liggstolen Pernilla (1945), döpt efter DN-journalisten Pernilla Tunberger som besökt honom för en intervju 1943. Den viktigaste kvinnan i hans liv, hans fru Karin Swärd, fick också en möbel uppkallad efter sig. Den stoppade fåtöljen Karin hade förkromat stativ och presenterades 1969.

Bruno Mathsson är en av Sveriges internationellt mest kända formgivare. Sedan 1964 visas hans möbler på en permanent utställning på Bella Center i Köpenhamn. Han blev tilldelad professors namn av svenska regeringen (1981).

Förutom stolar, fåtöljer och bord konstruerade Mathsson även 35 så kallade glashus i Sverige, Danmark, Nederländerna och Portugal. Flera av dessa hade ett patenterat fönstersystem, Bruno Pane, vilket möjliggjorde stora öppna väggytor.

Årtalen berättar när möbeln är designad.

• Anna (taburett), 1945
• Annika (bord), 1936
• Berlin (dagbädd), 1957
• Bord Kuggen (bord), 1983
• BM65 (stol), 1965
• Eva (stol), 1941 (ursprungsdesign 1933, finns även i en hög version)
• Fällbord, 1935
• Gräshoppan
• Jetson 66 (stol), 1965
• Jetson (stol), 1965
• Jetson Bord
• Karin (stol)
• Mia (stol), 1972-1973
• Milton/Mirja (stol), 1975-1978 (finns även i en hög version)
• Mimat (stol)
• Mina (stol), 1978 (ursprungsdesign 1942)
• Minister (fåtölj), 1986
• Mio (stol), 1981
• Miranda och Mifot (stol och liggstol med fotpall), 1941
• Mistral (arbetsstol), 1983
• Modell 36 (liggstol)
• Paris (dagbädd),
• Pelarbord, 1986
• Pernilla (stol), 1944, finns i flera versioner
• Supercirkelbord, 1964, samarbete med Piet Hein
• Superellipsbord, 1964, samarbete med Piet Hein
• Trisupercirkelbord, 1964, samarbete med Piet Hein
• Ulla (säng)

Läs även andra bloggares åsikter om Jetson, Bruno Mathsson

Varför dessa val

Varför dessa val?

Ni undrar säkert varför jag gjort dessa val. Varför valde jag Superellips, Grand Prix och PH lampor.

Jag letade efter ett bort till köket som skulle vara enkelt och modernt. Fastnade för superellipsbordet första gången jag såg det. Tyckte bäsat om bordet i vit laminat med aluminiumprofil runt om. Man kan tro att bordet är oömt, men det är lätt att underhålla. Till detta ville jag ha ett pa bra stolar. Som allternativ hade jag Sjuan, Myran och Grand Prix. Jag valde Grand Prix eftersom den började nytillvekas samma år som jag skaffade dem. Alla dessa stolar finns i olika utföranden och färger. Jag valde bort färgade i klarlack eftersom dessa är lätta att repa. Valet föll på svart/grå lasyr. Träts ådringar syns tydligt. Det mörka passar utmärkt till bordets vita färg. Bra kontraster.

Lamporna valde jag eftersom jag ville ha ljus där jag slipper se glödlamporna. Det fanns inte så många som uppfyllde deta krav när jag valde. Så valet blev ganska enkelt, nämligen olika PH-lampor.

Jag håller med om att priserna på ovanstående är högre än på "vanliga" möbler. Då får man ha i tanken att dessa möbler behålls i många år. Om man mot förmodan skulle vilja byta ut möblerna så är andrahandsmarknaden stor för dessa möbler. Priserna äre högre än för andra möbler.

Nästa vecka kommer ni att få läsa om en skön fotälj och lite recept.

Läs även andra bloggares åsikter om Arne Jakobsen, Grand Prix, Myran, PH, PH3/2, PH80, Piet Hein, Poul Henningsen, Sjuan, Superellips, Svanen, Ägget,